2. Jag har en låda kläder från när jag och min syster var små på åttiotalet. De kläderna är inte det minsta rosa. De är bruna, blå, gula, röda, mönstrade med ankor och mycket ledsamma hundvalpar. Man kan ju tänka på att det är ett rätt så nytt påfund att flickor ska bara ha rosa och pojkar ska bara ha blått och svart.
3. Varför är det så att den rosa färg som är vanligast på dagens genomsnittliga "flick"plagg är en hemsk cerise som inte går att stå ut med även om man, som jag, i vanliga fall gillar rosa?
4. Det finns ett argument för att klä små flickor uteslutande i rosa och små pojkar i blått som är mycket dumt. Argumentet går ut på att barnen inte ska behöva bryta normer, flickor ska få vara flickor och pojkar ska få vara pojkar, för varför ska barnen behöva stå i skottgluggen när inte föräldrarna bryter några normer och klär sig som det motsatta könet. Vad jag vill svara på det är... va?
Vilken vuxen kvinna klär sig i skrikrosa Hello Kittykläder och vilken vuxen man klär sig i enbart blått traktormönstrat? Vuxna människor klär sig verkligen mycket mer varierat än vad barnen får tillåtelse att göra. Särskilt för kvinnor så finns det inte ens nästan några sociala hinder alls idag för att klä sig som man vill.
Ps. Men okej, så hos oss är det okej att Lillo har på sig kläder ur hela färgskalan, eftersom N äger en snickarkjol och jag ett par militärbyxor? Det var väl skönt!
2 kommentarer:
hear hear! jag älskar hur du skriver om det här.
<3!
Skicka en kommentar